En styrelseordförande och verkställande direktör (VD) har en viktig roll i aktiebolag. Observera att privata aktiebolag dock inte behöver ha en verkställande direktör. I vissa fall behöver aktiebolag inte heller ha en styrelseordförande.
Styrelseordförande och verkställande direktör i aktiebolag
När ett aktiebolag består av flera styrelseledamöter, måste man utse en styrelseordförande. Dessutom ska man anmäla den utsedde styrelseordföranden till Bolagsverket.
Den minsta möjliga styrelsen består av olika antal ledamöter i publika och privata aktiebolag. I ett privat aktiebolag räcker det med att ha en styrelseledamot och en styrelsesuppleant (reserv). I ett publikt aktiebolag måste det däremot finnas minst tre styrelseledamöter, men det är frivilligt att utse en eller flera styrelsesuppleanter.
En VD, det vill säga verkställande direktör, sköter den löpande förvaltningen i aktiebolaget. Däremot behöver privata aktiebolag inte utse en VD, till skillnad från publika aktiebolag som måste göra det. I många fall är en styrelseledamot även verkställande direktör, men inte alltid. Det kan istället vara styrelseordföranden som är VD, men detta är inte tillåtet om det är ett publikt aktiebolag. I publika aktiebolag får den som är styrelseordföranden inte även vara aktiebolagets VD. För att få vara verkställande direktör i ett aktiebolag måste personen vara över 18 år, inte ha näringsförbud eller vara i konkurs. Dessutom får personen i fråga inte heller ha en förvaltare.
En annan skillnad mellan privata och publika aktiebolag är storleken på det minsta tillåtna aktiekapitalet. I privata aktiebolag är det 25 000 kr, men i publika aktiebolag är det 500 000 kr.
